Historia
En liten tillbakablick på tiden efter krigsåren 1939-1944 (från Karl Nymarks anteckningar)
Efter krigsåren 1939 –1944 låg många av de ideella och idrottsliga aktiviteterna nere, emedan den manliga ungdomen då var inkallad till krigstjänst och låg ute vid de olika frontavsnitten. Efter hemförlovningen kom man så småningom in i en ny livsrytm och intresset vaknade för nya aktiviteter i det normala samhällslivet. T.ex. inom den ideella ungdomsrörelsen vaknade ett synnerligen stort intresse för föreningsarbete, som bl.a. gav sig i uttryck i en livlig teater- och revyverksamhet, samt i sång- och musiksträvanden. Idrottsutövandet i alla dess former, som under krigsåren nästan helt legat nere, återupplivades till en omfattning som aldrig tidigare skådats . De friluftsälskande Kronoby-borna bildade nu nästan samtidigt två olika föreningar för att tillvarataga olika intresseriktningar: föreningen Kronoby Båtklubb och föreningen Kronoby Fjällstuga - Kruununmaja.
Egen fjällstuga i Lappland
Byggmästaren Lars Forss från Kronoby hade genom kontakter i Vasa sommaren 1949 med Vasa Fjällskidarklubb, som redan hade en stuga i Äkäslompolo, kommit på tanken att man i Kronoby också skulle försöka få en egen fjällstuga i Lappland. Den 23 Augusti 1949 reste Karl Nyman från Kronoby och kapten Alfred Hagman från Vasa upp till Äkäslompolo för att söka en lämplig tomt för den planerade stugan, resan blev strapatsrik. Nyman och Hagman reste med tåg till Kemi och sedan med buss till Äkäsjoensuu i Kolari, därifrån cyklade männen med sina cyklar den 30 km långa sträckan till Äkäslompolo. Det fanns ingen riktig väg utan närmast en bredare stig för hästkärror, varigenom de unga männen ofta fick bära cyklarna. Efter en dags rekognosering i terrängen hittade de en plats, som de tyckte skulle passa bra för en stuga. Platsen var litet på sidan om byns mitt, vid norra stranden av den smala älven Kesänkijoki, som rinner från Kesänkijärvi till Äkäslompolojärvi. Området ägdes av en 75 årig bybo vid namn Herman Kaulanen. Kaulanen ville inte sälja området, men kapten Hagman som var känd i byn genom att han hade varit med när Vasabornas stuga byggdes, kunde övertala Kaulanen att sälja ett område åt Kronobyborna.
I Äkäslompolo fans nu 11 året om bebodda stugor ( 11 skorstensrökar) och 3 fjällstugor plus en fjällstuga som var under uppförande. Kruununmaja skulle bli den fjärde äldsta fjällstugan i Äkäslompolo och den sjunde i hela Ylläsområdet. T.ex. Jounin kauppa grundades ett år senare av Jouni Kaulanen.
Skyddskårens skjutstuga blir Kruununmaja fjällstuga.
Idrottsklubben Kronan hade efter krigsslutet erhållit skyddskårens skjutstuga ock skänkte stugan till fjällklubben mot ett delägarskap. Skjutstugan som var av timmer nedmonterades och transporterades den 8 September 1949 med två järnvägsvagnar till Aavasaksa och vidare med en virkestransport-bil till Äkäslompolo. Som timmermän reste följande Kronoby bor med: Ernst Wikar, Rurik Riska, Ingvald Haga och Henrik Forss. Efteråt reste Åke Haga och Sten Holm för att mura spisen och skorstenen. Under de första åren ordnades 3-5 st 10-dagars kurser (resor) årligen med ca 10 deltagare per kurs. Anja Ristimella från Äkäslompolo var Kruununmajas kokerska under kursveckorna. |
 |
 |
| Bilder från livet vid Kronoby-fjällstuga på 50-talet. |
| |
| |
| |
| |
|
